KULTURMÖTEN I VARDAGEN

Inom detta tema man lägga fokus på många saker. Exempelvis möten mellan klansamhällen och statssamhällen (där individen står i fokus), kunskaper om specifika länder, beslutsfattande i relation till mångkulturella arbetsplatser och diskriminering. Oavsett var man lägger fokus är en central aspekt hos dessa utbildningar att genom föreläsningar och workshops ge en ökad kompetens i möten mellan kulturer samt hantering av svåra kulturkrockar.

Exempel på moment som kan inkluderas i en kulturmötesutbildning

- Klansamhällen och kollektivism

- Migrationens villkor: länderkunskap (Syrien, Afghanistan, Eritrea eller Somalia)

- Grundläggande perspektiv på migration och psykisk ohälsa

- Uppfostran och familjetyper

- Grundläggande perspektiv på hedersrelaterat våld och förtryck

- Kulturmöten och beslutsfattande: mångkulturella arbetsmiljöer

Nedan följer tre exempel på utbildningsupplägg - kursupplägg (tre halvdagar), heldag eller halvdag

Klicka här för att hoppa direkt till

KULTURMÖTEN I VARDAGEN: KURSUPPLÄGG

HALVDAG 1

​​Bakgrund till kulturmöten: klanen, släkten och familjens betydelse

Många av de migranter som kommer till Sverige har sin bakgrund i en kultur där klanen, familjen och släkten intar en dominerande roll. Vad händer i mötet med Sverige, ett av världens mest individualiserade länder, där staten antas fylla nästan alla säkerhets- och trygghetsfunktioner?

 

Migrationens villkor: politiska & sociala förhållanden

Beställare väljer ett av följande fyra länder i fokus: Afghanistan, Syrien, Somalia eller Eritrea. Vi ger en kort övergripande bild av aktuella politiska och sociala förhållanden. Varför beslutar sig människor för att lämna landet? Vilka etniska/religiösa grupper dominerar och vilka är i minoritet? Finns det grupper som är utsatta för förföljelse?

Migrationens villkor: politiska & sociala förhållanden

Beställare väljer ett av följande fyra länder i fokus: Afghanistan, Syrien, Somalia eller Eritrea. Vi ger en kort övergripande bild av aktuella politiska och sociala förhållanden. Varför beslutar sig människor för att lämna landet? Vilka etniska/religiösa grupper dominerar och vilka är i minoritet? Finns det grupper som är utsatta för förföljelse?

HALVDAG 2

Kulturmöten utifrån kommunikation, värderingar, samt fördomar och stereotyper

(Med workshops)

Interkulturell kommunikation handlar om kommunikation mellan personer från olika kulturella grupper. Hur är det möjligt att förstå varandra över kulturgränserna? Vi berör olika aspekter av den interkulturella kommunikationen, såsom verbal respektive icke-verbala kommunikationsformer, muntliga och skriftliga språkkulturer, samt så kallade hög- och lågkontextkulturer. Vi diskuterar vanliga kulturkrockar kopplade till avstånd, ögonkontakt, beröring, m.m., och visar på känslornas viktiga roll i kulturmötet.

 

Vad kan en ”svensk” kultur innebära, och vilka utmaningar kan uppstå i mötet med andra kulturer? Vi diskuterar tillsammans med deltagare vad som skulle kunna utgöra exempel på svenska värderingar, samtidigt visar vi på hur man kan problematisera olika föreställningar kring svenskhet.

 

Är det önskvärt att ha separata tider för kvinnor och män i simhallar med hänvisning till kulturella eller religiösa skäl? Kan en arbetsgivare kräva att anställda hälsar genom att ta i hand? Vi behandlar kulturella möten med underliggande värdekrockar och knepiga gränsdragningsproblem. Hur ska man göra när religionsfriheten krockar med arbetsplatsregler? Eller när tolerans för kulturella uttryck krockar med jämställdhetsnormer? Vi ger exempel på olika förhållningssätt, samt deras för- och nackdelar.

 

Vi lyfter den roll som fördomar och stereotyper kan spela i kulturmöten. Skapandet av stereotyper är en viktig del av människans sätt att fungera psykologiskt – vi behöver förenklingar, generaliseringar och kategorier för att hantera och organisera världen. Samtidigt kan stereotyper och fördomar bidra till negativa attityder och kollektivt skuldbeläggande. I arbetet mot fördomar fokuserar vi på självmedvetenhet, komplext tänkande, teorier kring identitet, samt vikten av att föra en kritisk diskussion på ett konstruktivt sätt.

HALVDAG 3

Kulturmöten och beslutsfattande: mångkulturella arbetsmiljöer

(Med workshop)

 

Hur ska man i sin yrkesroll förhålla sig till de utmaningar som kan uppkomma i en mångkulturell eller mångreligiös miljö? Vi ger exempel på situationer där det är viktigt att fatta välgrundade beslut. En grundläggande fråga handlar om i vilken mån det är möjligt att ge utrymme för religiösa praktiker, preferenser och föreställningar på olika platser och inom olika yrkesroller. Hur gör man exempelvis när det gäller ledighet vid religiösa högtider, eller i samband med bön? Hur kan man hantera en förfrågan om speciella arbetskläder? Diskussionen tar utgångspunkt i diskrimineringslagen, men vi försöker också synliggöra underliggande värdekrockar och knepiga gränsdragningsproblem.

 

Syftet med workshopen är att utifrån några konkreta övningar stärka deltagarnas förmåga att fatta egna informerade beslut när det gäller mångkulturella dilemman. Vi diskuterar hur en bra arbetsmiljö skapas.

 

KULTURMÖTEN I VARDAGEN: HELDAG

​Bakgrund till kulturmöten: klanen, släkten och familjens betydelse

Många av de migranter som kommer till Sverige har sin bakgrund i en kultur där klanen, familjen och släkten intar en dominerande roll. Vad händer i mötet med Sverige, ett av världens mest individualiserade länder, där staten antas fylla nästan alla säkerhets- och trygghetsfunktioner?

 

Migrationens villkor: politiska & sociala förhållanden

Beställare väljer ett av följande fyra länder i fokus: Afghanistan, Syrien, Somalia eller Eritrea. Vi ger en kort övergripande bild av aktuella politiska och sociala förhållanden. Varför beslutar sig människor för att lämna landet? Vilka etniska/religiösa grupper dominerar och vilka är i minoritet? Finns det grupper som är utsatta för förföljelse?

Migrationens villkor: politiska & sociala förhållanden

Beställare väljer ett av följande fyra länder i fokus: Afghanistan, Syrien, Somalia eller Eritrea. Vi ger en kort övergripande bild av aktuella politiska och sociala förhållanden. Varför beslutar sig människor för att lämna landet? Vilka etniska/religiösa grupper dominerar och vilka är i minoritet? Finns det grupper som är utsatta för förföljelse?

Kulturmöten i vardagen (med workshop)

Interkulturell kommunikation

Interkulturell kommunikation handlar om kommunikation mellan personer från olika kulturella grupper. Hur är det möjligt att förstå varandra över kulturgränserna? Vi berör olika aspekter av den interkulturella kommunikationen, såsom verbal respektive icke-verbala kommunikationsformer, muntliga och skriftliga språkkulturer, samt så kallade hög- och lågkontextkulturer. Vi diskuterar vanliga kulturkrockar kopplade till avstånd, ögonkontakt, beröring, m.m., och visar på känslornas viktiga roll i kulturmötet.

 

Värde- och normkrockar i kulturmötet

Vad kan en ”svensk” kultur innebära, och vilka utmaningar kan uppstå i mötet med andra kulturer? Vi diskuterar tillsammans med deltagare vad som skulle kunna utgöra exempel på svenska värderingar, samtidigt visar vi på hur man kan problematisera olika föreställningar kring svenskhet.

 

Är det önskvärt att ha separata tider för kvinnor och män i simhallar med hänvisning till kulturella eller religiösa skäl? Kan en arbetsgivare kräva att anställda hälsar genom att ta i hand? Vi behandlar kulturella möten med underliggande värdekrockar och knepiga gränsdragningsproblem. Hur ska man göra när religionsfriheten krockar med arbetsplatsregler? Eller när tolerans för kulturella uttryck krockar med jämställdhetsnormer? Vi ger exempel på olika förhållningssätt, samt deras för- och nackdelar.

 

Fördomar och stereotyper i kulturmötet

Vi lyfter den roll som fördomar och stereotyper kan spela i kulturmöten. Skapandet av stereotyper är en viktig del av människans sätt att fungera psykologiskt – vi behöver förenklingar, generaliseringar och kategorier för att hantera och organisera världen. Samtidigt kan stereotyper och fördomar bidra till negativa attityder och kollektivt skuldbeläggande. I arbetet mot fördomar fokuserar vi på självmedvetenhet, komplext tänkande, teorier kring identitet, samt vikten av att föra en kritisk diskussion på ett konstruktivt sätt.

 

KULTURMÖTEN I VARDAGEN: HALVDAG

Kulturmöten i vardagen (med workshop)

​Interkulturell kommunikation handlar om kommunikation mellan personer från olika kulturella grupper. Hur är det möjligt att förstå varandra över kulturgränserna? Vi berör olika aspekter av den interkulturella kommunikationen, såsom verbal respektive icke-verbala kommunikationsformer, muntliga och skriftliga språkkulturer, samt så kallade hög- och lågkontextkulturer. Vi diskuterar vanliga kulturkrockar kopplade till avstånd, ögonkontakt, beröring, m.m., och visar på känslornas viktiga roll i kulturmötet.

 

Vad kan en ”svensk” kultur innebära, och vilka utmaningar kan uppstå i mötet med andra kulturer? Vi diskuterar tillsammans med deltagare vad som skulle kunna utgöra exempel på svenska värderingar, samtidigt visar vi på hur man kan problematisera olika föreställningar kring svenskhet.

Är det önskvärt att ha separata tider för kvinnor och män i simhallar med hänvisning till kulturella eller religiösa skäl? Kan en arbetsgivare kräva att anställda hälsar genom att ta i hand? Vi behandlar kulturella möten med underliggande värdekrockar och knepiga gränsdragningsproblem. Hur ska man göra när religionsfriheten krockar med arbetsplatsregler? Eller när tolerans för kulturella uttryck krockar med jämställdhetsnormer? Vi ger exempel på olika förhållningssätt, samt deras för- och nackdelar.

 

Vi lyfter den roll som fördomar och stereotyper kan spela i kulturmöten. Skapandet av stereotyper är en viktig del av människans sätt att fungera psykologiskt – vi behöver förenklingar, generaliseringar och kategorier för att hantera och organisera världen. Samtidigt kan stereotyper och fördomar bidra till negativa attityder och kollektivt skuldbeläggande. I arbetet mot fördomar fokuserar vi på självmedvetenhet, komplext tänkande, teorier kring identitet, samt vikten av att föra en kritisk diskussion på ett konstruktivt sätt.

 
  • Facebook Social Icon