ARBETSMARKNAD & INTEGRATION: HELDAG

Synen på arbete

Erfarenheter av arbete och utbildning skiljer sig mycket bland migranter som kommer till Sverige idag. Föreläsningen lyfter synen på arbete, hur ser man på kvalifikationer/kompetenser och vilka förväntningar finns kopplade till kön, ålder, religion och status? Det senare granskas utifrån ett normkritiskt perspektiv och vi synliggör likheter och skillnader kopplade till föreställningar i en svensk majoritetskultur. Hur kan vi arbeta för att främja likabehandling?

Arbetsmarknadsintegration – introduktion till ämnet

Det är stora skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda när det handlar om sysselsättningsnivåer i Sverige. Vi tittar på hur man på strategisk nivå kan arbeta för att minska sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utrikesfödda – med fokus på humankapitalets relevans samt dess effekt på integration.

​Välfärdssamhällets möjligheter och utmaningar

Inom de kommande åren kommer vi se en stor ökning av befolkningen i Sverige bland de som är 80 år och äldre. Samtidigt ser vi en minskning av antalet inrikes födda i arbetsför ålder. En tillökning av personer i arbetsför ålder genom migration har potentialen att gynna det svenska välfärdssamhället – fler skattebetalare genererar större resurser till skola, sjukvård, äldrevård, etc.
 

Hur kan vi arbeta för att öppna välfärdsstaten och samhället för migration? Vilka reformbehov finns i det svenska arbetslivet för att ta tillvara de mänskliga resurser som behövs för ett stärkt, jämlikt och hållbart samhälle? I workshopen diskuterar vi olika sätt att på en samhällelig nivå arbeta med integration samt etablering av utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden. Vi lyfter konkreta förslag från forskning och aktuella rapporter i ämnet: exempelvis civilsamhällets och föreningslivets roller, satsningar på etniskt företagande, m.m. Momentet diskuterar också utifrån ett normkritiskt perspektiv könsskillnader kopplade till arbetsmarknad och etablering.

Utomeuropeiskt födda kvinnor på arbetsmarknaden

(med workshop)

Utifrån arbetsmarknadens och välfärdsstatens strukturer synliggör vi formella och informella hinder för utomeuropeiskt födda kvinnors deltagande på den svenska arbetsmarknaden. Sverige har lägst andel lågkvalificerade yrken i EU. Det medför höga krav på kompetens, kvalifikationer och språkkunskaper. Samtidigt är många utomeuropeiskt födda kvinnor lågutbildade, eller saknar utbildning som motsvarar kraven på den svenska arbetsmarknaden. En annan utmaning är hur den svenska välfärdsstaten snarare lägger fokus vid individen än vid kollektivet/familjen. För utomeuropeiskt födda kvinnor kan det orsaka problem utifrån ett jämställdhetsperspektiv.


Vi lyfter även kulturella hinder i samband med vård. Fysisk och psykisk ohälsa förekommer oftare bland utomeuropeiskt födda kvinnor än inrikes födda. Kulturella föreställningar och förhållningssätt till detta som avviker från det svenska vårdsystemet, medför ibland utmaningar i vårdsituationen. I förlängningen bidrar det till ytterligare hinder vid etableringen på arbetsmarknaden. Vilka strategier finns för att bemöta den sortens utmaningar?


Starka värderingar gällande kvinnans roll som omsorgsfunktion i familjen tenderar att leda till ett lägre arbetskraftsdeltagande. Vad finns det för metoder för att stärka synen på arbetskraftsdeltagande för dessa kvinnor och deras omgivningar?
 

Workshop:

I workshopen diskuterar vi tillsammans strategier och metoder som kan underlätta för utomeuropeiskt födda kvinnors deltagande i yrkeslivet. Hur kan exempelvis en kommun arbeta integrationsfrämjande genom att stärka målgruppens humankapital?

  • Facebook Social Icon